Och när han stod längst upp i den 30 m långa turen och skrek "tjohooo" så det ekade mellan klippväggarna så kom det minsann en liten lyckotår i mammans ögonvrå. :)
Förkylningen har fortfarande inte riktigt släppt greppet så jag vågade mig inte ut på någon löprunda idag. Men en timmes promenad har jag minsann hunnit med. :)
Vilken lycka!! Hälsa klättrarna :)
SvaraRaderaKram från Australien♥ ~Pernilla