14.00

Kör Veckans Utmaning hos Cecilia Folkesson.

1000 m löpning

100 squats

 

Vad min tid blev ser ni ju.

Inte så illa pinkat efter två ofrivilliga viloveckor. :)

Uppdatering: Missade instruktionen som sa att detta skulle göras 5 varv!
Vilket kanske var tur för dom där 100 squatsen kändes minsann ändå! :)

7,5 km

Inte ett enda löpsteg på flera veckor. Men ikväll åkte barfotaskorna på och i makligt tempo sprang jag en runda på 7,5 km.

Trots att löpningen har fått stå tillbaka för inlinesturer och gymmet dom senaste veckorna så kändes kroppen lätt och pigg. Skön känsla! :) 

Apjobbiga backintervaller

 

I sommar kommer det att vara utomhusträning och styrketräning i gymmet som gäller för mig. Högsommarschemat för gruppträning på mitt gym var inte mycket att hänga i julgranen. Om man inte gillar spinning, indoor walking eller body pump. Jag kan köra såna pass någon gång då och då, men blir det för ofta blir jag otroligt uttråkad.

 

Så uteträning alltså. Löpning har stått på reportoaren dom senaste 4 åren. Den klassiska varianten med rundor på 5 km eller 10 kilometer. Men för att peppa mig och ta löpningen till en ny nivå så har jag bestämt mig för att börja med fartlekar och intervaller. Och för att inte bli uttråkad... :)

 

Idag hade jag bestämt mig för backintervaller. Och varför ta en liten backe på elljusspåret när man kan ta en f.d. slalombacke?! :) Ingen jättestor slalombacke men i alla fall.

Målet var att springa uppför backen 5 gånger. Vilket visade sig vara en aning ambitiöst. Den där jädrans backen var betydligt drygare och brantare än jag trodde. Dom två brantaste partierna i backen syns inte på bilden, dom är bakom den översta lilla knixen.

4 gånger tog jag mig upp, och då var jag tvungen att gå dom sista metrarna. Pissigt apjobbigt var det! Fy sjutton alltså.

 

Men jag antar utmaningen, och nu är mitt mål att innan sommaren är slut så ska jag orka 7 intervaller under ett träningspass. Wish me luck! :)

A runners delight

Jag vet inte om ni har upplevt "runners delight" någon gång. Det hade inte jag heller - förrän för ett par år sedan när jag tränade inför min första tjejmil. När man flåsat sig igenom dom där första sega jobbiga passen under några veckor och det känns som att det aldrig kommer att bli lättare. Och så plötsligt så kommer det där första löppasset när det plötsligt känns som att benen går av sig själva och andningen synkas och helt plöstligt känns som det som att man skulle kunna springa hur länge som helst.

Andra andningen kallas det väl fortfarande i folkmun. :)

Ikväll hade jag ett sånt pass. Första 5-kilometersrundan i barfotaskorna och det gick så lätt så lätt. Kilometertiden var inte speciellt imponerande men känslan i kroppen var underbar. Lätta ben och fötter och synkat andning. Testade att öka farten i uppförsbackarna och återhämtade mig lätt i nerförsbackarna. Det är det som är anledningen till att folk gillar att springa. The runners delight! :)

Varför barfotaskor?

Bilden kommer härifrån
 

Den här bilden, och Jonas Coltings föreläsning som jag var på förra veckan, är anledningarna till att jag har tagit beslutet att testa springa med s.k. barfotaskor.

Ett mer naturligt löpsteg och mindre risk för skador är det som utlovas. Man använder kroppens egen svikt och dämpning istället för att förlita sig på en klumpig sko.

 

På bilden här nedanför ser ni min superdämpade löparsko bredvid min nya barfotasko. Lite skillnad på sulan va?! :)

Ikväll tog jag min första joggingrunda i dom nya skorna. Valde helt medvetet en kort tur på en mjuk stig. Och det var riktigt kul. Lite stock och sten och lite blöt myr. Och det kändes mjukt och lätt att springa. Nu återstår det att se hur benen reagerar på belastningen. :)

 

Barfotaskor

 

Igår hämtade jag glad i hågen mina Five Fingers på posten. Men glädjen blev extremt kort. Det var nämligen lögn att få in min lilltå där den skulle vara. Det gjorde ont och jag svor och det tog bara tvärstopp. Bestämde mig raskt för att jag omöjligt kan utsätta mig för den processen varje gång jag ska ut och springa, så jag packade tillbaka skorna i paketet. 

 

Så idag gick jag in på stans utomordentligt fina äventyrsbutik och köpte ett par barfotaskor utan tår. Dom är galet mjuka och sköna. Typ som en toffel. Och man ska ta det väldigt lugnt när man vänjer fot och ben vid den förändrade belastningen.

Så ikväll har jag tagit en promenad på en stig i skogen. Och så kunde jag förstås inte låta bli att jogga några meter. Kändes bra och lätt och musklerna i vader, baksida lår och rumpa undrar vad tusan jag håller på med. Så nu ska jag stretcha! :)

 

För övrigt en helt ljuvlig kväll vid sjön - som ni kan se.